{"id":5765,"date":"2024-06-07T13:04:46","date_gmt":"2024-06-07T13:04:46","guid":{"rendered":"https:\/\/vetasapiens.com\/1-av-4-barn-lever-i-svar-livsmedelsfattigdom-unicef\/"},"modified":"2025-04-22T11:37:22","modified_gmt":"2025-04-22T11:37:22","slug":"1-av-4-barn-lever-i-svar-livsmedelsfattigdom-unicef","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vetasapiens.com\/sv\/1-av-4-barn-lever-i-svar-livsmedelsfattigdom-unicef\/","title":{"rendered":"1 av 4 barn lever i sv\u00e5r livsmedelsfattigdom – UNICEF"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Barn som upplever denna niv\u00e5 av matfattigdom l\u00f6per upp till 50 procent st\u00f6rre risk att drabbas av livshotande undern\u00e4ring, visar ny analys<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

NEW YORK, 6 juni 2024 – Omkring 181 miljoner barn i v\u00e4rlden under 5 \u00e5r – eller 1 av 4 – upplever sv\u00e5r matfattigdom, vilket g\u00f6r dem upp till 50 procent mer ben\u00e4gna att drabbas av avmagring, en livshotande form av undern\u00e4ring, visar en ny UNICEF-rapport idag.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, Matfattigdom bland barn: N\u00e4ringsbrist i tidig barndom<\/em><\/strong><\/a> analyseras effekterna av och orsakerna till kostbristen bland v\u00e4rldens yngsta i n\u00e4stan 100 l\u00e4nder och i olika inkomstgrupper. Rapporten varnar f\u00f6r att miljontals barn under fem \u00e5r inte har tillg\u00e5ng till och kan konsumera en n\u00e4ringsrik och varierad kost f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla optimal tillv\u00e4xt och utveckling under den tidiga barndomen och d\u00e4refter. <\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Barn som konsumerar h\u00f6gst tv\u00e5 av \u00e5tta definierade livsmedelsgrupper anses befinna sig i sv\u00e5r barnfattigdom. Fyra av fem barn i denna situation f\u00e5r endast br\u00f6stmj\u00f6lk\/mj\u00f6lk och\/eller en st\u00e4rkelserik stapelvara som ris, majs eller vete. Mindre \u00e4n 10 procent av dessa barn f\u00e5r frukt och gr\u00f6nsaker. Och mindre \u00e4n 5 procent f\u00e5r n\u00e4ringst\u00e4ta livsmedel som \u00e4gg, fisk, f\u00e5gel eller k\u00f6tt. <\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

”Barn som lever i sv\u00e5r matfattigdom \u00e4r barn som lever p\u00e5 gr\u00e4nsen. Just nu \u00e4r det verkligheten f\u00f6r miljontals sm\u00e5 barn, och det kan ha en o\u00e5terkallelig negativ inverkan p\u00e5 deras \u00f6verlevnad, tillv\u00e4xt och hj\u00e4rnans utveckling”, s\u00e4ger UNICEF:s chef Catherine Russell. ”Barn som bara f\u00e5r i sig tv\u00e5 livsmedelsgrupper per dag, t.ex. ris och lite mj\u00f6lk, l\u00f6per upp till 50 procent st\u00f6rre risk att drabbas av allvarliga former av undern\u00e4ring.” <\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Rapporten varnar f\u00f6r att l\u00e4nderna fortfarande h\u00e5ller p\u00e5 att \u00e5terh\u00e4mta sig fr\u00e5n de socioekonomiska effekterna av covid-19-pandemin, men att effekterna av v\u00e4xande or\u00e4ttvisor, konflikter och klimatkrisen har drivit upp livsmedelspriserna och levnadskostnaderna till rekordh\u00f6ga niv\u00e5er. <\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Av de 181 miljoner barn som lever i sv\u00e5r matfattigdom finns 65 procent i bara 20 l\u00e4nder. Omkring 64 miljoner av de drabbade barnen finns i Sydasien och 59 miljoner i Afrika s\u00f6der om Sahara. <\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

I Somalia, ett land som pr\u00e4glas av konflikt, torka och \u00f6versv\u00e4mningar, lever 63 procent av barnen i sv\u00e5r matfattigdom och i de mest utsatta samh\u00e4llena rapporterade \u00f6ver 80 procent av v\u00e5rdnadshavarna att deras barn inte hade kunnat \u00e4ta under en hel dag. <\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

I Gazaremsan har m\u00e5nader av fientligheter och restriktioner p\u00e5 humanit\u00e4rt bist\u00e5nd kollapsat livsmedels- och h\u00e4lsosystemen, vilket har lett till katastrofala konsekvenser f\u00f6r barn och deras familjer. Fem omg\u00e5ngar av data som samlats in mellan december 2023 och april 2024 har konsekvent visat att 9 av 10 barn i Gazaremsan upplever allvarlig livsmedelsfattigdom och \u00f6verlever p\u00e5 tv\u00e5 eller f\u00e4rre livsmedelsgrupper per dag. Detta \u00e4r bevis p\u00e5 den fruktansv\u00e4rda inverkan som konflikten och restriktionerna har p\u00e5 familjernas f\u00f6rm\u00e5ga att tillgodose barnens livsmedelsbehov – och den hastighet med vilken den uts\u00e4tter barn f\u00f6r risk f\u00f6r livshotande undern\u00e4ring. <\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Rapporten visar att n\u00e4stan h\u00e4lften (46 procent) av alla fall av allvarlig matfattigdom bland barn finns i fattiga hush\u00e5ll d\u00e4r inkomstfattigdom sannolikt \u00e4r en viktig drivkraft, medan 54 procent – eller 97 miljoner barn – lever i relativt v\u00e4lb\u00e4rgade hush\u00e5ll, d\u00e4r d\u00e5liga matmilj\u00f6er och matvanor \u00e4r de fr\u00e4msta drivkrafterna bakom matfattigdom i tidig barndom. <\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Flera faktorer driver p\u00e5 barnfattigdomen, bland annat livsmedelssystem som inte lyckas f\u00f6rse barn med n\u00e4ringsrika, s\u00e4kra och tillg\u00e4ngliga alternativ, familjers of\u00f6rm\u00e5ga att ha r\u00e5d med n\u00e4ringsrik mat och f\u00f6r\u00e4ldrars of\u00f6rm\u00e5ga att inf\u00f6ra och uppr\u00e4tth\u00e5lla positiva matvanor f\u00f6r barn. I m\u00e5nga sammanhang marknadsf\u00f6rs billiga, n\u00e4ringsfattiga och oh\u00e4lsosamma ultraprocessade livsmedel och sockers\u00f6tade drycker aggressivt till f\u00f6r\u00e4ldrar och familjer och \u00e4r det nya normala n\u00e4r det g\u00e4ller att ge barn mat. Dessa oh\u00e4lsosamma livsmedel och drycker konsumeras av en alarmerande andel sm\u00e5 barn som lever i livsmedelsfattigdom och tr\u00e4nger undan mer n\u00e4ringsrika och h\u00e4lsosamma livsmedel fr\u00e5n deras dagliga kost. <\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Samtidigt har det skett anm\u00e4rkningsv\u00e4rda framg\u00e5ngar. Burkina Faso har t.ex. halverat andelen barn med sv\u00e5r matfattigdom fr\u00e5n 67 procent (2010) till 32 procent (2021). Nepal har minskat den allvarliga matfattigdomen bland barn fr\u00e5n 20 procent (2011) till 8 procent (2022). Peru har h\u00e5llit andelen under 5 procent sedan 2014 under en l\u00e4ngre period av ekonomisk nedg\u00e5ng, och Rwanda har minskat andelen fr\u00e5n 20 procent (2010) till 12 procent (2020). <\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

\n\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

K\u00e4llorna f\u00f6r dessa artiklar:<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t